Verktygslåda |
Zhoudynastin
Zhoudynastin (周朝) var en kinesisk dynasti som existerade från 1040 till 256 f.Kr. Under den senare delen av denna period, uppdelad i Vår- och höstperioden (770 - 403 f.Kr.) och De stridande staternas period (403 - 221 f.Kr.), var dock dynastins makt kraftigt inskränkt. Härskarna av Zhou tog precis som sina föregångare titeln wang som betyder kung. Kungen styrde dock bara över en liten del, störe delen av landet delades ut som ärftliga län till vasaller, det vill säga feodalism. Vasaller kunde vara personer från den kungliga familjen, militärer eller personer från den föregående dynastin. Dessa tog upp skatt i sina län men var skyldiga att bistå kungen ifall av uppror och de betalade även en tribut till kungen. I början av perioden fanns det cirka 100 län men mot slutet återstod bara ett tiotal. Från 770 och framåt förlorade kungarna makt och inflytande över länen. Perioden 481 f. kr. till 256 f. kr. benämns De stridande staternas period och var en period fylld av krig mellan de kvarvarande länen. Det feodala systemet undergrävdes av att länsherrarna tog sig mer makt och kallade sig själva för wang. Militärt frångick man hästdragna stridsvagnar och började mer och mer använda beridna bågskyttar, främst i de västra rikena. Naturhushållningen ersattes av penningshushållning och köpmännen blev allt inflytelserikare. Järnet användes allt mer till vapen och redskap. Genom sin militära överlägsenhet lyckades till slut Qin sluka de andra rikena och grundade nästa dynasti.
|