Peru

För orten Peru i Massachusetts, se Peru, Massachusetts.

**República del Perú**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk:
Nationalsång: 'Somos libres, seámoslo siempre'

Huvudstad	Lima 12° 04′ S, 77° 03′ V
Största stad	Lima
Officiellt språk	spanska, quechua
Statsskick president regeringschef	republik Alan García Pérez Alan García Pérez
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Spanien november 1820 28 juli 1821
Yta • Totalt • Vatten	1 285 220 km² (19:e) 8,8%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	28 302 603 (39:e) 21,5 inv/km² (153:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$167 212 miljoner (50:e) $5 983
Valuta	Nuevo Sol (`PEN`)
Tidszon	UTC-5
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Huascaran 6 768 m ö.h. Titicacasjön 8 288 km² Amazonfloden km
Nationaldag	28 juli
Landskod	PE, PER
Landsnummer	`+51`

Peru är en stat i västra Sydamerika vid Stilla havet. Landet gränsar till Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia och Ecuador. På gränsen mot Bolivia finns Titicacasjön, världens högst belägna, farbara sjö och i landet finns Amazonflodens källa.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Perus historia

Peru var centrum i det mäktiga indianriket Inka från 1438 fram till dess att spanjoren Francisco Pizarro ankom Sydamerika 1532 och erövrade landet åt den spanska kronan. Peru förklarade sin självständighet den 28 juli 1821 tack vare José de San Martíns argentinska armé och Simon Bolivars venezuelanska armé. Den förste folkvalde presidenten kom dock inte till makten förrän 1827. Från 1836 till 1839 var Peru och Bolivia förenade i den Peru-Bolivianska konfederationen som dock upplöstes efter en väpnad konflikt med Chile och Argentina. Under dessa år rådde politisk oro och med armén som en viktig politisk makt. Mellan 1879 och 1883 hade Peru och Bolivia återigen en allians och kämpade mot Chile i Stillahavskrigen. Efter krigen (och med förlusten av provinsen Tarapaca) blev det politisk stabilitet i början av 1900-talet; intill dess att diktatorn Augusto Leguia kom till makten (fram till 1930). Peru har sedan haft en instabil historia präglat av militärstyre och maktövertaganden och inte förrän 2001 genomfördes demokratiska val.

[redigera] Geografi

Karta över Peru

Naturtillgångar: koppar, guld, petroleum, timmer, fisk, järnmalm, kol, fosfat, vattenkraft, naturgas

[redigera] Klimat och miljö

Landet delas in i tre huvudsakliga zoner: öken, berg och djungel. Från väster räknat börjar landet med ett smalt ökenområde som sträcker sig längs kusten, avbrutet av ett femtiotal bördiga dalgångar, sedan bergskedjan, mot öster allt mer täckt av vegetation. Öster om Andernas bergskedjor breder Amazonas djungler ut sig fram till gränsen mot Brasilien.

Klimatet varierar från torrt ökenklimat i väster till tropiskt i öster. I Anderna varierar det mellan tempererat klimat och kallt. Anderna är en ung bergskedja och i landet förekommer jordbävningar, tsunamivågor, översvämningar, jordskred och mindre vulkanutbrott. 1970 dödades minst 47 000 människor i samband med en jordbävning uppmätt till 7,9 på Richterskalan. Jordbävningen förorsakade stora lerskred. 1970 års katastrof gjorde en halv miljon människor hemlösa. En jordbävning i augusti 2007, med centrum i städerna Pisco och Ica, dödade åtminstone 500 människor.^[1]

Några miljöproblem är avskogning (bland annat ett resultat av illegal avverkning), jorderosion, luftföroreningar i Lima samt förorening av floder och kustvatten. Peru har skrivit under, men inte ratificerat Kyotoprotokollet om klimatförändringar.

[redigera] Statsskick och förvaltning

Enligt 1993 års grundlag stadgas att Peru är en enhetsstat och demokratisk republik med flerpartisystem. Landets president är statschef och regeringschef och väljs genom allmänna val på fem år och kan inte bli återvald omedelbart därefter till den följande mandatperioden. Presidenten utser premiärminister och i samråd med denne utses de övriga ledamöterna i regeringen. Kongressen består av en kammare^[2] med 120 ledamöter som väljs för en period av fem år. Peru utgör en enda valkrets.

Kongressen är Perus lagstiftande församling. Lagar kan föreslås av den verkställande makten såväl som av den lagstiftande makten, lagförslagen ratificeras sedan efter att ha godkänts av kongressen och kungjorts av presidenten. Den lagstiftande makten är till namnet oberoende,^[3] men politiska interventioner i rättsfrågor har varit vanligt under historiens gång och diskussion om detta pågår än i dag.^[4]

Presidenten utser landets ambassadörer samt samt alla högre befäl inom försvarsmakten. Presidenten kan även utlysa undantagstillstånd i upp till 60 dygn.

[redigera] Administration

Huvudartikel: Politisk och administrativ indelning av Peru

Peru är indelat i en huvudstadsprovins, Lima, och 25 regioner. Den nya (2002) indelningen innebär ökat självstyre med regionala regeringar.

Valle del Colca

Condor, Valle del Colca

Machu Picchu, Cuzco

Nazca

Uros, Titicaca

Invånare i Anderna iförd traditionell dräkt i Pisac.

[redigera] Ekonomi

Peru hade under 80-talet och början av 90-talet stora problem med ekonomin på grund av vänstergerillan Sendero Luminoso, socialistpresidenten Alan Garcia, väderkatastrofer och ett arv från tidigare militärregimer.^[5] I början av 90-talet tog den mer högerinriktade Alberto Fujimori kontroll över styret i landet. Han slog hårt mot vänstergerillan och fick den på så vis att upphöra med terrorismen. Tack vare honom, och utländska investeringar i landet och samarbete med IMF och Världsbanken, hade Peru en stark tillväxt mellan 1994 och 1997, och inflationen kunde kontrolleras. 1998 drabbade El Niño jordbruket, Asien hamnade i en finansiell kris och Brasiliens marknader var instabila och detta drabbade Perus ekonomi. 2000 upplevde landet inrikespolitisk instabilitet och året därpå sjönk den globala ekonomin. För att komma tillrätta med de ekonomiska problemen försöker man minska arbetslösheten och investera i bland annat naturgasutvinning.

85% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.

Inflationen var år 2004 nere i 3,48% vilket placerade Peru på en fjärdeplats bland länder med låg ränta i Latinamerika. Under hyperinflationens år 1990 då den årliga inflationen i landet nådde 7649,6% låg Peru på femtonde plats bland de sexton länderna, endast Nicaragua hade högre inflation, 13490,2% per år.^[6]

[redigera] Näringsliv

[redigera] Fiske

Traditionellt har fisket stor ekonomisk betydelse i Peru. Humboldtströmmen går förbi Perus kust och bidrar till att kyla ner vattnet en temperatur lämplig för plankton. I slutet av 1960-talet landade peruanska fiskare de största fiskfångsterna i världen (över 9 miljoner ton fisk). Överfiske och ändrade havsströmmar ledde i början av 1970-talet till kollaps inom fisket. På 1990-talet överträffades 60-talets fångster (11 miljoner ton). Större delen av fångsterna består av anchoveta, en ansjovisfisk av vilken det framställs fiskolja och fiskmjöl. Under 1990-talet svarade fisket för 30 procent av landets exportinkomster.^[7]

[redigera] Demografi

Befolkningens medelålder var 2002 23,5 år. Befolkningens medellivslängd är 70,9 år (2003).Perus befolkning består till över 50 procent av indianer. Den största etniska gruppen quechua, en grupp till vilken nära hälften av landets 27 miljoner invånare räknas. En annan stor etnisk grupp är aymara. Perus indianska befolkning bor i huvudsak på höglandet och i landets bergstrakter vid Andernas sluttningar. Den spanskspråkiga delen av befolkningen utgör mellan 30-35 procent. Det finns i Peru även minoriteter av japaner, kineser och italienare. 1 procent av befolkningen är afroamerikaner.

I de indianska befolkningsgrupperna är fattigdomen utbredd. Djup ekonomisk nöd på landsbygden har föranlett massiv inflyttning till de större kustnära städerna, särskilt huvudstaden Lima. Inflyttningen har medfört ökad social nöd och ökad kriminalitet.

[redigera] Religion

Religiös tillhörighet: katoliker 90%

[redigera] Språk

spanska, quechua, aymara
Analfabetism: 2003 var nästan 10% av den vuxna befolkningen analfabeter

[redigera] Källor och fotnoter

^ Kihlström, Staffan. "Förödelse efter skalv i Peru." I: Dagens Nyheter, 2007-08-17
^ 2003 fattades ett beslut att dela parlamentet i två kammare. Beslutet har ännu inte verkställts (2008).
^ (spanska)Constitución Política del Perú, paragraf nr 146.
^ (engelska)Jeffrey Clark, Building on quicksand.
^ Engelskspråkiga Wikipedias artikel History of Peru 17 maj 2006.
^ http://www.inei.gob.pe
^ Lindström, Bengt. "Peru fångar framtidstro i havet. Ökad export och privatiseringar inom fiskenäringen ska förstärka statskassan". I: Dagens Nyheter, 1995-01-07