405 f.Kr.

[redigera] Händelser

[redigera] Efter plats

[redigera] Grekland

• Efter att ha besegrat spartanerna i slaget vid Arginosai följer den atenska flottan efter den återutnämnde spartanske amiralen Lysander till Hellesponten. Där krossas dock denna flotta, under amiral Konon, av spartanerna under Lysander i slaget vid Aigospotami i Marmarasjön, varvid Konon flyr till Cypern.
• Den spartanske kungen Pausanias börjar belägra Aten medan Lysanders flotta blockerar Pireus. Detta skär effektivt av sädeshandelsleden genom Hellesponten, vilket får Aten att svälta.
• Medan peloponneserna belägrar Aten försöker Theramenes förhandla med Lysander. Han är iväg under tre månader, medan staden svälter. Därefter leder han den ambassad, som förhandlar fram kapitulationsvillkoren med spartanerna.

[redigera] Sicilien

• Dionysios d.ä. får makten som tyrann av Syrakusa. Han sluter fred med den karthagiske generalen Hamilko (vars armé har försvagats av pesten) och befäster Syrakusa. I och med detta fredsavtal får Karthago kontroll över större delen av Sicilien.
• Dionysios d.ä. konsoliderar och utökar sin makt hänsynslöst, genom att bygga en mur runt Syrakusa och befästa Epipolae. De grekiska invånarna i Naxos, Catania och Leontini flyttas från sina städer; många av dem förslavas och deras hem överlåts åt italienska legosoldater. Dionysius förbereder sin armé för strid med Karthago, som nu ockuperar västra och södra Sicilien.

[redigera] Efter ämne

[redigera] Litteratur

• Aristofanes pjäs Grodorna uppförs.

[redigera] Konst

• Erechtheion, vilken inkluderar Jungfrurnas entré (karyatidiska entrén), färdigställs i jonisk stil på Akropolis i Aten efter 16 års byggtid.

[redigera] Födda

[redigera] Avlidna

• Filolaios, grekisk matematiker och filosof (omkring detta år; född cirka 480 f.Kr.).

[redigera] Källor

• Motsvarande artikel på engelskspråkiga Wikipedia.