|
|
Inuktitut
Inuktitut
ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ, Inuktitut, Inuttitut, Inuktitun, Inuinnaqtun, Inuttut,
as enmyn elley |
| Goll er loayrt ayns: |
Yn Chanadey (Nunavut, Nunavik, Thallooyn yn Eear Hwoaie, Nunatsiavut) |
| Earroo loayreyderyn: |
mygeayrt 35,000 |
| Kynney çhengey: |
Eskimagh-Aleutagh
Inuitagh
Inuktitut |
| Stayd oikoil |
| Çhengey oikoil ayns: |
Nunavut, Nunavik, Thallooyn yn Eear Hwoaie, Nunatsiavut (Yn Chanadey) |
| Fo stiurey: |
Inuit Tapiriit Kanatami |
| Coadyn çhengaghyn |
| ISO 639-1: |
iu |
| ISO 639-2: |
iku |
| ISO 639-3: |
iku |
| Nodyn: Foddee vel cowraghyn sheeanagh ASE ayns Unicode er yn duillag shoh. |
Ta'n Inuktitut (Sheelee Inuktitut: ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ) ny çhengey Eskimagh-Aleutagh ta loayrit ayns y Chanadey. T'ee loayrit ayns dagh ooilley ard heose veih linney ny biljyn, ayns Nunavut, Thallooyn yn Eear Hwoaie, as ardjyn ayns Québec (Nunavik), Thalloo yn Eeast as Labrador (Nunatsiavut), Manitoba as Yukon.
T'ee enmyssit myr çhengey oikoil ayns Nunavut as Thallooyn yn Eear Hwoaie, as ta stayd oikoil eck ayns Nunavik—ard ayns Québec my hwoaie—booise lesh Coardailys Baie Jamys as Québec my Hwoaie, as t'ee enmyssit ayns Kaart ny Frankish myr çhengey ny scoillyn ayns slystyn Inuitagh. Ta stayd oikoil eck myrgeddin ayns Nunatsiavut—ard Inuitagh ayns Labrador. Rere sleih-earroo ny Canadey ta mygeayrt 35,000 loayreyderyn ny çhengey ayns y Chanadey.
[reaghey] Sheeanchoryssaghtys as Sheeanaghtys
Ta queig corocklyn jeig as tree breeocklyn (giare ny foddey) ayns ny h-abbyrtyn Inuktitut ny Canadey Hiar. Ta ny corocklyn reaghit ayns queig ynnydyn focklagh: meillagh, cooyl-eeacklagh, cleaoil, coghooysagh, as scoarnagh; as tree saaseyn focklagh: stadyn neughooagh, tannaghtysyn gooagh as stroannaghyn, chammah as daa heean elley — screebee neughooagh. Ta corockle elley ec Natsalingmiutut /ɟ/, lorgagh y chorockle cooyl-chroymmit v'ayns Inuit-bunneydagh. Ta un chorockle ny sloo ayns Inuinnaqtun, myr haink ny sheeanaghyn /s/ as /ɬ/ ry-cheilley myr /h/. Cha nel agh tree breeocklyn bunneydagh ayns dagh abbyrt ny h-Inuktitut as ta anchaslys sheeanchoryssaghtagh eddyr ny breeocklyn giare as foddey. Ayns Inuujingajut - cairscreeu Romanagh cadjinit Nunavut - ta ny breeocklyn foddey screeuit liorish lettryn dooblagh.
[reaghey] Breeocklyn Inuktitut
|
IPA |
Inuujingajut |
Noteyn |
| Runtit giare toshee foshlit |
/a/ |
a |
|
| Neuruntit foddey toshee foshlit |
/aː/ |
aa |
|
| Neuruntit giare toshee doont |
/i/ |
i |
Ta i giare focklit magh myr [e] ny [ɛ] ny keayrtyn |
| Neuruntit foddey toshee doont |
/iː/ |
ii |
|
| Runtit giare cooyl doont |
/u/ |
u |
Ta u giare focklit magh myr [o] ny [ɔ] ny keayrtyn |
| Runtit foddey cooyl doont |
/uː/ |
uu |
|
[reaghey] Corocklyn Inuktitut ayns Inuujingajut
|
Meillagh |
Cooyl-eeacklagh |
Cleaoil |
Coghooysagh |
Scoarnagh |
Noteyn |
| Stad neughooagh |
p /p/ |
t /t/ |
|
k /k/ |
q /q/ |
- Ta dagh bleaystagh neuvoggit
- Ta /q/ screeuit liorish r ny keayrtyn
|
| Screebagh neughooagh |
|
s /s/
ł /ɬ/
(h /h/) |
|
|
|
- Ta h currit ayns ynnyd jeh s ayns Kivallirmiutut as Natsilingmiutut as currit ayns ynnyd jeh s as ɬ ayns Inuinnaqtun
- Dy mennick, ta ɬ screeuit myr &, ny l
|
| Gooagh |
v /v/ |
l /l/ |
j /j/
(j /ɟ/) |
g /g/ |
r /ɢ/ |
- Er y fa dy vel /ɟ/ shaghrynagh ayns y chooid smoo jeh ny h-abbyrtyn, cha nel eh screeuit lesh lettyr er lheh
- Ta [ɣ] currit ayns ynnyd jeh /g/ ayns Siglitun, as fodde dy vel eh focklit magh myr [ɣ] eddyr breeocklyn ny breeocklyn as faggysaghtyn ayns abbyrtyn elley
- Ta /ɢ/ cosoylaghit lesh [ɴ] roish stroannaghyn
|
| Stronnagh |
m /m/ |
n /n/ |
|
ng /ŋ/ |
|
|
[reaghey] Sheelee Canadagh
Ny Sheelee Inuitagh ymmydit ayns y Chanadey
Ta ny sheelee Inuktitut ymmydit ayns y Chanadey bunnit er ny sheelee Cree, cummit ec y hushtallagh James Evans. Va'n sorçh ta ymmydit jiu doltit ec Commyn Cultooragh nyn Inuitee ayns y Chanadey ayns ny 1970yn. Ta'n abbyrlhit Romanagh ry-ymmydit ec ny h-Inuitee ayns Alaska (Inuvialuit), Greenlynn as Labrador.
[reaghey] Lhaih neesht
- Allen, Shanley. Aspects of Argument Structure Acquisition in Inuktitut. Language acquisition & language disorders, v. 13. Philadelphia: John Benjamins Pub, 1996. ISBN 1556197764
- Balt, Peter. Inuktitut Affixes. Rankin Inlet? N.W.T.: s.n, 1978.
- Kalmar, Ivan Davidson. Case and Context in Inuktitut (Eskimo). Mercury series. Ottawa: National Museums of Canada, 1979.
- Nowak, Elke. Transforming the Images Ergativity and Transitivity in Inuktitut (Eskimo). Empirical approaches to language typology, 15. New York: Mouton de Gruyter, 1996. ISBN 311014980X
- Schneider, Lucien. Ulirnaisigutiit An Inuktitut-English Dictionary of Northern Quebec, Labrador, and Eastern Arctic Dialects (with an English-Inuktitut Index). Québec: Les Presses de l'Université Laval, 1985.
- Spalding, Alex, and Thomas Kusugaq. Inuktitut A Multi-Dialectal Outline Dictionary (with an Aivilingmiutaq Base). Iqaluit, NT: Nunavut Arctic College, 1998. ISBN 1896204295
- Swift, Mary D. Time in Child Inuktitut A Developmental Study of an Eskimo-Aleut Language. Studies on language acquisition, 24. Berlin: M. de Gruyter, 2004. ISBN 3110181207
- Thibert, Arthur. Eskimo-English, English-Eskimo Dictionary = Inuktitut-English, English-Inuktitut Dictionary. Ottawa: Laurier Books, 1997. ISBN 1895959128
[reaghey] Kianglaghyn çheumooie
[reaghey] Ynnydyn eggey
[reaghey] Ymmydoilidyn
|