Kishtey greie |
Doolish
She Doolish (Baarle: Douglas) preeu-valley Vannin as t'eh ny valley smoo er yn ellan. T'eh ny chree yn ellan son dellal, argidys, lhuingys, ymmyrkey, shappal as giense. Ta reiltys yn ellan soit 'sy valley myrgeddin.
[reaghey] ShennaghysTa feddyn magh wappin ooha as feddyn magh tastee stoyr Wiggynnagh Valley 'c Phaayl ayns ny 1890yn taishbyney scansh leah soiaghey Ghoolish. Va bishaghey as aase y valley myr eiyrtys ny purt najooragh (y Phurt Sthie jiu), purt ta bishagh mooar urree nish. Va'n drogh hraghtey ayns ny bleeantyn eddyr 1670 as 1765 ny vrod son bishaghey y valley. Va keimyn raah ny s'anmey, lhied as deyrsnys y vea injil. Veih'n vlein 1870 er oaie, haink er Doolish dy ve n'ynnyd seyrey as jiu t'eh ny chree son çhynskyl shirveishyn argidys yn ellan. Ta Doolish ard-valley yn ellan veih'n vlein 1863. Roish shen va'n Tinvaal soit ayns Balley Cashtal, balley beg ta soit er y çheu yiass jeh'n ellan. Va ny shenn-raadyn scysst ayns yn Eash Victorianagh dy chroo linneeaght baljagh noa ayns y valley. Rish y Chied Caggey Dowanagh as y Nah Caggey Dowanagh va Doolish ymmydit myr camp pryssoonagh da 'fir quaagh noidey'. Bee ny Cloiaghyn Poblaght yn Aegid ry-heet gys Doolish 'sy vlein 2011. [reaghey] ÇheeroaylleeaghtTa Doolish soit er çheu my hiar jeh'n ellan er co-struan daa awin, yn awin Dhoo as yn awin Glass. Ayns Doolish ta ny h-awinyn roie trooid y cheiy stiagh gys Baie Ghoolish. Ta glion ughtee dy miallagh roie çheusthie. Ta cruink soit da'n sheear hwoaie as da'n shiar yiass. Ta baljaghtyn beggey soit mygeayrt Doolish, lhied as Kione Droghad da'n twoaie as Mwyllin Doo Aah da'n sheear. [reaghey] Imraaghyn
[reaghey] Screeuyn moyllee
[reaghey] Kianglaghyn çheumooie
|
|||||||||||||||||||||||||||||||